Sverige, som är ett pionjärland inom modern reglering av hasardspel, fortsätter under 2025 att utveckla sitt regelverk för att möta nya utmaningar inom sektorn. Sedan liberaliseringen av marknaden 2019 har det skandinaviska landet kontinuerligt justerat sina regler för att upprätthålla en balans mellan ekonomisk attraktivitet och spelarskydd. Här är de viktigaste regulatoriska trenderna som präglar det svenska spellandskapet i år.
Förstärkt kontroll och sanktioner från Spelinspektionen
Myndighetens nya befogenheter
Under 2025 har Spelinspektionen fått sina befogenheter avsevärt stärkta efter ändringen av spellagen som röstades igenom i slutet av 2024. Myndigheten förfogar nu över en utökad arsenal av graderade sanktioner och kan utfärda böter på upp till 10 % av operatörernas årliga omsättning, jämfört med tidigare 7 %. Denna åtgärd riktar sig särskilt mot överträdelser relaterade till skyldigheten att visa aktsamhet gentemot spelare i riskzonen.
Realtidsövervakningssystem
Det nya SART-systemet (Swedish Automated Regulatory Tracking) har varit obligatoriskt för alla licensierade operatörer sedan mars 2025. Denna plattform gör det möjligt för Spelinspektionen att i realtid övervaka spelaktiviteter, insättningar och riskbeteenden hos spelare. Operatörerna måste nu ansluta sig till detta centraliserade system och dela sina data på ett krypterat sätt, vilket utgör en betydande förändring i den svenska regulatoriska strategin.
Förstärkt spelarskydd och bekämpning av spelberoende
Personliga och obligatoriska insättningsgränser
Sverige introducerade i januari 2025 ett innovativt system med personliga insättningsgränser baserade på spelarens ekonomiska profil. Operatörerna måste nu verifiera sina kunders deklarerade inkomster (via det svenska digitala skattesystemet) för att fastställa månatliga insättningsgränser som inte får överstiga 5 % av spelarens disponibla inkomst. Denna åtgärd, som är bland de striktaste i Europa, vittnar om Sveriges proaktiva inställning till ansvarsfullt spelande.
Utökade reklamrestriktioner
Efter antagandet av ”Lag om begränsningar i spelmarknadsföring” i december 2024 har nya regler strikt reglerat reklam för hasardspel sedan februari 2025. Kommersiella meddelanden är nu förbjudna på TV och radio mellan klockan 06.00 och 23.00, och operatörer kan inte längre rikta digital reklam mot personer under 25 år (jämfört med tidigare 18 år). Bonusar och kampanjerbjudanden är begränsade till 100 svenska kronor per månad och spelare.
Innovativ reglering för nya spelformer
Särskilt ramverk för ”play-to-earn”-spel och NFT
Med tanke på den ökande populariteten för blockkedjespel och ”play-to-earn”-modeller blev Sverige i mars 2025 ett av de första europeiska länderna att anta ett specifikt regelverk för dessa nya spelformer. Plattformar som erbjuder spel där digitala tillgångar (NFT, tokens) kan konverteras till verkliga pengar omfattas nu av en särskild licens, ”Gaming Digital Assets”, hos Spelinspektionen, med specifika krav gällande transparens i värderingsmekanismer och risker för användarna.
Reglering av hasardspelelement i videospel
Det nya direktivet om ”loot boxes” och liknande mekanismer i videospel trädde i kraft i januari 2025. Det kräver att utvecklare och utgivare av spel som innehåller betalda slumpmässiga element delvis måste följa lagstiftningen om hasardspel. Dessa spel måste nu visa exakta sannolikheter för att erhålla föremål, begränsa minderårigas utgifter och erbjuda förstärkta föräldrakontrollverktyg.
Beskattning och bidrag till allmännyttan
Ny skattestruktur för onlineoperatörer
År 2025 har Sverige reviderat sin skattestruktur för onlinespeloperatörer, från en fast skattesats på 18 % på GGR (bruttospelintäkter) till ett progressivt system som sträcker sig från 15 % till 25 % beroende på verksamhetens volym. Denna reform syftar till att skapa en mer rättvis miljö för små och medelstora operatörer samtidigt som de större internationella plattformarnas bidrag ökar. Regeringen uppskattar att denna åtgärd kommer att generera cirka 400 miljoner kronor ytterligare till den nationella budgeten.
Forsknings- och preventionsfond
Den nya lagstiftningen kräver också att operatörerna avsätter 1,5 % av sina bruttointäkter till den nationella fonden för forskning och prevention av spelberoende (Spelberoendefonden). Denna fond, som förvaltas gemensamt av Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionen, finansierar program för förebyggande åtgärder, behandling och forskning om problematiskt spelande. Detta tillvägagångssätt institutionaliserar operatörernas sociala ansvar i den svenska modellen.
Framtidsutsikter och utmaningar för den svenska marknaden
Marknadskonsolidering och regelefterlevnad
I takt med de intensifierade regulatoriska kraven genomgår den svenska spelmarknaden en konsolideringsfas under 2025. Flera mindre operatörer har fusionerat eller lämnat marknaden, oförmögna att bära kostnaderna för att anpassa sig till de nya regleringarna. Enligt Branschorganisationen för Onlinespel (BOS) har antalet aktiva licenser minskat med 12 % sedan slutet av 2024, främst bland aktörer med marknadsandelar under 2 %.
Balans mellan reglerad kanal och illegalt utbud
Den största utmaningen för de svenska myndigheterna förblir att säkerställa den reglerade kanalens attraktivitet gentemot offshorebolag. Med en kanaliseringsgrad (andel spelare som använder licensierade webbplatser) på cirka 87 % under första kvartalet 2025 upprätthåller Sverige en av de bästa kvoterna i Europa, men observerar en liten minskning jämfört med 91 % år 2023. Spelinspektionen har intensifierat sin kamp mot illegala webbplatser genom samarbete med internetleverantörer för att mer effektivt blockera olicensierade operatörer och genom att rikta in sig på deras betaltjänstleverantörer.
Den svenska modellen för reglering av hasardspel fortsätter att observeras noggrant av många länder som söker modernisera sin regleringsansats. Den unika balansen mellan innovation, spelarskydd och generering av skatteintäkter gör Sverige till ett regulatoriskt laboratorium vars erfarenheter påverkar den internationella lagstiftningen inom sektorn.