Den föreslagna riktade sänkningen av matmomsen kan leda till enorma besparingar för svenska hushåll
År 2025 står Sverige inför en ekonomisk förändring som kan påverka många hushålls vardag. Regeringens plan att halvera moms på basvaror som kött, fisk, bröd och frukt syftar till att höja köpkraften för de med lägre inkomster. Men samtidigt har detta förslag väckt en oväntad debatt inom expertkretsar och hos konsumenterna. Svensk forskning pekar på att en målmedveten momsreform på 21 miljarder kronor kan bli kostnadseffektivt – men frågan är om detta är rätt väg att gå. Samtidigt visar statistik att det nuvarande systemet kanske inte är det mest träffsäkra instrumentet för att stötta exempelvis barnfamiljer eller låginkomsttagare, som ofta prioriterar att handla i kedjor som ICA, Hemköp eller Willys. I denna artikel granskar vi vilka effekter den riktade momsrevideringen kan få för svenska konsumenter och Sveriges ekonomi samt vilka alternativ som finns för att skapa ett mer rättvist stöd till hushåll i behov.

De potentiella ekonomiska besparingarna av riktad sänkning av matmomsen
Det är tydligt att den nu föreslagna momsreduceringen är en av de största reformerna inom svensk skattepolitik sedan många år. Enligt senaste studie från SCB (Statistiska centralbyrån) skulle en riktad sänkning av momsen kunna spara staten cirka 21 miljarder kronor årligen.
Det är dock inte bara en fråga om stora pengar. För hushåll med vardagsbudget nära knäckfrån kan detta innebära betydande lättnader. Exempelvis visar analyser att för den som handlar ofta, särskilt i kedjor som ICA eller Hemköp, kan prisnedsättningar på basvaror göra skillnad på månadsbudgeten. Men det finns också kritiska röster som menar att en bred momsreduktion är alltför trubbig och kanske inte når de målgrupper som verkligen skulle ha nytta av den.
Hur mycket kan Sverige spara genom att exkludera ”onyttigheter”?
Forskning visar att omkring 20% av svenska matkassar består av varor som är mer onödiga, som godis, chips och läsk. Om momsreduceringen endast riktades mot hälsosamma, basala varor, skulle detta kunna spara staten nästan 7 miljarder kronor. Det är en stark argumentation för att differentiera momsbelastningen för att bättre rikta stöd till de mest behövande.
Scenario | Potential besparing per år (miljarder kronor) |
---|---|
Full momsreduktion för alla varor | 21 |
Exkludera ”onyttigheter” | 7 |
Skapa en basvara-approach (som Portugal) | 21 |
Det är dock inte bara de ekonomiska aspekterna som väger in. Flera experter, inklusive Sveriges ledande nationalekonom Lars Calmfors, menar att insatser bör fokusera på stöd till de med låga inkomster, genom riktade subventioner eller barnbidrag.
Politiska och ekonomiska utmaningar med momsreformen
Planen att genomföra momsreduktionen tidigt 2026 är inte utan problem. Kritiker hävdar att med tanke på den rådande konjunkturen och att Sveriges Riksbank förbereder sig för ytterligare räntehöjningar, är detta kanske inte rätt tidpunkt. Men samtidigt pekar vissa ekonomiska teorier på att för att stimulera ekonomin kan riktade stöd vara effektivare än generella sänkningar.
Det har även vuxit fram en diskussion om den rättvisa i momsreduktionen. Flera kedjor, inklusive Coop och Willys, har uttryckt oro för att effekterna inte kommer att bli tillräckligt tydliga för förbrukaren, eftersom prissättningen kan variera mellan butiker och regioner.
Vilka är riskerna och möjligheterna?
- Risken för att butiker som Lidl eller Axfood inte fullt ut speglar momsreduceringen i butikernas priser.
- Möjligheten att rikta stödet till exempelvis MatHem eller City Gross för att få en mer direkt effekt.
- Det finns även en debatt om att sänkt moms på vissa varor kan skapa en snedvridning på marknaden och leda till orättvisa konkurrensvillkor mellan olika kedjor.
Alternativen till breda momsavdrag – riktade stöd och skatteanpassningar
Istället för att enbart fokusera på moms är det ofta mer träffsäkert att använda andra instrument. Ett exempel är att introducera riktade barnbidrag eller subventioner till specifika målgrupper, vilket kan vara ett mer effektivt sätt att stödja barnfamiljer eller personer med låga inkomster. Forskning visar att dessa verktyg ofta når rätt grupp snabbare och med mindre kostnad än generella momsreduceringar.
En annan metod är att differentiera skattenivån för olika varugrupper. Som i Portugal, där moms har sänkts på några basvaror men inte på onödiga varor, kan Sverige också skapa ett system som är mer anpassat till konsumenternas behov.
Vilket är det bästa sättet att främja rättvisa i matkonsumtionen?
- Öka målmedvetenheten hos sociala hjälpprogram.
- Använda riktade skattelättnader snarare än breda momsreduktioner.
- Stärka samarbete med kedjor som ICA, Hemköp och Willys för att säkerställa att stödet når rätt grupper.
- Implementera transparenta prissättningssystem i butiker som Lidl och Axfood.
Trots att momsreduktionen kan verka lockande, krävs det att politiker och experter ser till att stödet når de som verkligen behöver det – annars riskerar reformen att bli ett dyrt misslyckande. Hur Sverige hanterar dessa utmaningar kan bli ett föredöme för andra länder som står inför liknande reformer 2025.
Vanliga frågor om momsreduktionen och dess effekter i Sverige 2025
- Hur mycket kan staten spara på riktad momsreduktion? Enligt ny forskning kan besparingarna uppgå till 21 miljarder kronor årligen, men det beror på hur reformen genomförs.
- Kommer momsreduktionen att påverka konsumentpriserna direkt? Det är osäkert – resultaten varierar mellan kedjor och regioner, men syftet är att tydligt sänka priserna på dagligvaror i vissa butiker.
- Hur kan man säkerställa att momsreduktionen når low-income hushåll? Genom att rikta insatser till exempelvis MatHem eller via barnbidrag kan stödet bli mer träffsäkert.
- Vad säger experter om tidpunkten för momsreformen? Många anser att det är en dålig tajming med tanke på konjunkturen och Riksbankens planer, men vissa menar att det kan fungera som en stimulans.
- Hur påverkar momsreduktionen konkurrensen mellan olika butiker? Det kan skapa ojämlika förutsättningar mellan kedjor som Coop och Willys, vilket kan leda till en marknad där prissättningen varierar kraftigt.