Det har blivit allt vanligare att bedragare använder falska finansprofiler för att lura konsumenter på sociala medier. Dessa bedragare utger sig ofta för att vara välkända experter inom finansiell rådgivning, som exempelvis Christer Gardell eller Claes Hemberg, och lockar människor att investera i lågvolatila aktier eller falska projekt. Under 2025 har antalet rapporterade fall ökat dramatiskt, och Finansinspektionen varnar nu för att sociala medier är en grogrund för dessa bedrägerier. En av de mest sofistikerade metoderna är ”pump and dump”, där en aktie först pumpas upp via falska nyheter eller rekommendationer, för att sedan dumpas med stora förluster för de som litat på råden. Det är därför viktigare än någonsin att vara vaksam och skydda sig mot dessa falska profiler och bluffannonser.
Varför falska finansprofiler är ett växande problem på sociala medier
Sociala medier har under de senaste åren utvecklats till en av de mest inflytelserika plattformarna för finansiella råd – både legitima och bedrägliga. Enligt en färsk studie från 2025 visar det sig att över 70% av privatpersoner har blivit kontaktade av någon som utger sig för att vara en expert inom investeringar. Dessa falska profiler är ofta mycket autentiska till utseendet, med professionella bilder, välformulerade texter och ofta kopplingar till kända finansprofiler. Problemet är att det ofta handlar om anonyma bedragare som använder sociala medieplattformar som Facebook, Instagram och TikTok för att sprida sina bluffar. Ett exempel är de bedrägerier där namn som Günther Mårder, tidigare VD för Företagarna och Aktiespararna, ofta används i falska profiler för att skapa trovärdighet. Men varför använder dessa bedragare just finansexperter? Det är enkelt – deras trovärdighet kan utnyttjas för att locka till sig fler offer.
År 2025 har Finansinspektionen rapporterat en ökning med 45% av antalet varningar kring falska profiler jämfört med föregående år. Vilket innebär att många av de som söker finansiell rådgivning på nätet måste vara extra vaksamma. Samtidigt har även plattformar som Meta (ägare till Facebook och Instagram) kritiserats hårt för att inte göra tillräckligt för att stoppa dessa bluffprofiler. Enligt rapporter har inte bara bedragare lyckats skapa identiteter som liknar riktiga experter, utan även att dessa profiler ofta används för att sprida bluffannonser som lockar till illegala investeringar eller köp av lågvolatila aktier. Hur kan man då skilja mellan de legitima experterna och de falska profilerna? Följande tecken är viktiga att vara uppmärksam på:
- Profilsbilder som ser för perfekta ut eller är kopierade från andra kända personer
- När de erbjuder snabba vinster eller låga risker
- Förenklad eller orealistisk information om investeringar
- Kontakt via privatmeddelanden eller chattgrupper utan verifiering
För att motverka detta har flera finansinstitut, som Klarna, Swedbank och Nordea, börjat samarbeta med myndigheter för att spåra och rapportera falska profiler. Trots detta är utmaningen stor, eftersom många bedragare är snabba med att skapa nya identiteter och byta plattform.
De vanligaste metoderna för att lura investerare med falska profiler
Bedragare använder en rad olika metoder för att locka till sig offer på sociala medier. En av de mest populära är att skapa en falsk profil av en erkänd expert för att ge intryck av trovärdighet. Därefter etablerar de kontakt med personer via chattgrupper där de under täcknamn tipsar om lågt omsatta aktier som kan pumpas upp. När aktierna nått en viss nivå – ofta inom några dagar – säljer bedragarna sina innehav och aktiekursen faller snabbt, vilket lämnar de ovetande investerarna med stora förluster.
Exempel på detta är affärer med aktier som Fly-e och Cuprina, där kursen under 2025 förlorade över 80% av sitt värde inom några dagar efter att falska rekommendationer framförts i sociala medier. Fakta visar att många använder sig av profiler som Günther Mårder för att ge legitimitet åt sina bluffar, trots att dessa personer själva ofta förnekar att de är involverade.
Vilka verktyg kan då användas för att upptäcka och skydda sig mot dessa bedrägerier? Här är några tips:
- Verifiera alltid profiler genom att kontrollera kopplingar till erkända finansinstitut som Handelsbanken, Länsförsäkringar, och Collector Bank.
- Var skeptisk till erbjudanden som låter för bra för att vara sanna, exempelvis garanterad 10% avkastning på kort tid.
- Använd regler som att aldrig investera mer än du har råd att förlora, och sprid riskerna i din portfölj.
- Läs alltid på oberoende nyhetsplattformar som Finansinspektionens varningar.
Att förstå dessa metoder är nyckeln till att inte falla för samma fälla. Samtidigt fyller myndigheterna på med varningar om att sociala plattformar som TikTok och Instagram ofta agerar som arena för dessa bluffar, vilket gör det ännu viktigare att vara vaksam.
Hur du kan skydda dig mot falska finansprofiler online
Skydd mot falska finansprofiler är avgörande för att undvika att förlora sparade pengar. Att vara medveten och skeptisk är första steget. Här är några effektiva strategier för att skydda dig:
- Undvik att ta emot investeringsråd i privata chattgrupper utan att verifiera källan
- Alltid kolla upp profilen via officiella webbplatser eller kontakta din bank, som SEB eller Nordea, för råd
- Var försiktig med profiler som erbjuder snabba, högavkastande investeringar och kräver att du agerar snabbt
- Använd tjänster som Nordnets varningar för att få hjälp att identifiera bedrägliga annonser och profiler
Flera banker erbjuder dessutom verktyg för att upptäcka och blockera misstänkta konton. Ikano Bank, för att nämna ett exempel, rekommenderar kunder att aldrig lämna ut personuppgifter till okända personer online. Dessutom är det viktigt att alltid använda säkra betalningsmetoder, exempelvis via Klarna eller Collector Bank, för att verifiera affärerna. Att rapportera misstänkta profiler till sociala medier samt till Finansinspektionen är en annan viktig åtgärd för att minska risken att drabbas.
Det är också bra att följa de varningar som myndigheterna ger ut och att själv kontinuerligt utbilda sig i hur man identifierar bluffar. På så sätt kan du känna dig tryggare när du navigerar i den ofta förvirrande världen av sociala medier och finansiella råd.
Vad gör myndigheter och plattformar för att bekämpa falska finansprofiler?
Sedan 2025 har Finansinspektionen tillsammans med sociala medieplattformar intensifierat arbetet mot falska finansprofiler. De samarbetar med exempelvis Meta, TikTok och Instagram för att spåra och radera misstänkta profiler snabbare. Trots detta är utmaningarna stora. Bedragare använder ofta VPN och andra metoder för att dölja sin identitet.
Enligt rapporten från Finansinspektionen arbetar myndigheterna med avancerad teknik och samarbete med policyn för att förbättra upptäckten av bluffprofiler. Dessutom lanserar de kampanjer för att väcka allmänhetens medvetenhet, inklusive att informera om de vanligaste tecknen på bluffar. En sådan satsning är att utbilda användare i att kontrollera profiler och att aldrig tillåta okända att boka möten eller erbjuda investeringstjänster via sociala medier.
Det är tydligt att lagstiftningen har blivit strängare och att plattformarna nu tvingas ta större ansvar för att eliminera dessa falska konton. Samtidigt fortsätter många offer att drabbas, vilket visar att utbildning och vaksamhet är avgörande för att stoppa spridningen av dessa skadliga profiler.
FAQ om att identifiera och skydda sig mot falska finansprofiler
- Hur känner jag igen en falsk finansprofil? – Kontrollera profilens verifieringsstatus, gör en bakgrundskoll och var skeptisk till snabba vinster och erbjudanden som låter för bra för att vara sanna.
- Vad ska jag göra om jag upptäcker en falsk profil? – Rapportera den direkt till plattformen, kontakta din bank och var noga med att aldrig dela personuppgifter eller klicka på länkar från okända källor.
- Hur kan jag skydda mina investeringar mot bluffar? – Använd säkra betalningsmetoder som Klarna, sprid riskerna i din portfölj, och följ myndigheternas rekommendationer för att upptäcka bluffannonser.
- Vilka är de vanligaste metoderna för finansbedrägerier? – Falska profiler som utger sig för att vara auktoriteter, pump and dump-strategier och bluffannonser för låga eller garanterade vinster.
- Var kan jag hitta pålitlig information om investeringar? – På officiella webbplatser som Finansinspektionen, samt genom att kontakta betrodda banker som SEB, Nordea och Länsförsäkringar.
