Sanna Lundell om livet efter mammans självmord

Barbro Zackrisson är en person som står som en komplex gestalt i svensk kulturhistoria, en kvinna vars liv präglades av både stark kärlek och smärtsam kamp med psykisk ohälsa. Hennes relation med den kända artisten Ulf Lundell och rollen som mamma till den offentliga profilen Sanna Lundell ramade in ett liv fullt av både ljusa och mörka stunder. Bara genom att närma sig hennes livshistoria öppnar sig frågor om hur depression och självmord påverkar inte bara individen utan hela familjen – särskilt den efterlevande. Med en berättelse där sorgen och styrkan går hand i hand, uppstår också ett behov av att bryta tabu och stigma kring psykisk ohälsa och suicid, något som Sanna Lundell modigt delar med sig av i sin blogg och offentliga samtal. Det är i glittret mellan sorg och minnen som en djupare förståelse för Barbro och hennes påverkade liv kan växa fram.

Barbro Zackrisson – En livshistoria präglad av styrka, kärlek och psykisk ohälsa

Barbro Zackrisson var en mångfacetterad kvinna vars liv inte kan reduceras till enbart den kamp med depression som slutligen ledde till självmordet. Hon var både frisk och sjuk, en person som utöver sina inre strider visade stor livsglädje och värme i sin roll som mamma och partner. Hennes relation till Ulf Lundell och deras familj skapade ett sammanhang där Barbro levde ett liv rikt på konstnärliga uttryck och starka känslor, men också med utmaningar som få hade full insyn i.

Som mamma var hon djupt engagerad i sina barn, och trots sin psykiska ohälsa lyckades hon visa en varm närvaro. De fina stunderna med Sanna Lundell har ofta vittnat om kärlekens kraft, något som blev en grundpelare under många år. Samtidigt gjorde det konflikter och svårigheter ännu mer kännbara. Den här dualiteten återkommer i många familjer där psykisk ohälsa finns, men i just Barbros fall blev den särskilt påtaglig på grund av hennes offentliga kopplingar och privata kamp.

Några nyckelaspekter i Barbros liv kan sammanfattas som:

• En kreativ och levande personlighet som älskade musik och konst.

• En moder som försökte balansera sin egen psykiska hälsa med omsorg om sina barn.

• En kvinna som i perioder kämpade svårt med depression, utan att detta förminskade hennes värme.

• En del av en känd familj, men ändå en individ med egna drömmar och svårigheter.

Barbro Zackrisson: Ett liv med Ulf Lundell och rollen som mamma till Sanna Lundell

Barbro levde en familjetillvaro som delvis utspelade sig i skuggan av Ulf Lundells offentlighet. Äktenskapet och samarbetet gav en trygg ram, men också en utmaning för en kvinna som ofta befann sig i ett mer tillbakadraget läge. Hennes roll som mamma till Sanna Lundell var central – en relation fylld av både djup kärlek och svårigheterna som uppkommer när en förälders psykiska ohälsa smyger sig in i vardagen.

Det är inte ovanligt att barn till föräldrar med depression och annan psykisk ohälsa får hantera en komplex känslovärld där glädje och sorg blandas. Listan nedan belyser några viktiga element i Barbro och Sannas relation:

• Moments med stark närhet och kärlek som formade Sannas trygghet

• Tider av oro och osäkerhet när psykisk ohälsa blev ett hinder

• Komplicerade känslor kring mamma som både hjälpte och behövde hjälp

• En vilja att bevara minnen av en mamma bortom sjukdomen

Sanna har också öppet berättat om hur den offentliga kännedomen om familjen, med profiler som Mikael Persbrandt och Olga i kretsen, ibland gjorde det svårt att skilja mellan offentlighet och privatlivets utmaningar. Det är en balansgång som påverkat familjens dynamik i många år.

Barbro Zackrissons kamp mot depression och påverkan av självmord på Sanna Lundell

Barbro Zackrisson kämpade under många år med en djup depression som till slut ledde till självmord. Förlusten av mamman blev en avgörande vändpunkt i Sanna Lundells liv. Sorgen vållade en smärta som knappt går att beskriva med ord, men också en stark vilja att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa och suicid. Barbro var närvarande för sin familj, men depressionen var en skugga som ibland drog henne bort från verkligheten.

Den känslomässiga resan efter självmordet kan sammanfattas i stadier:

• Chocken över att mamman tagit sitt liv – ofattbart och plågsamt

• Djup sorg kombinerad med skuld och frågor utan svar

• En gradvis acceptans och sökande efter tröst i minnen och relationer

• En vilja att omvandla sorgen till något menaingsfullt, bl.a. genom att prata öppet

Sanna har ofta beskrivit de återkommande svåra dagarna kring årsdagen av Barbro’s bortgång – en tid då ångesten tätnar men även möjliggör en reflektion och gemenskap med andra som förlorat nära. Den psykiska påfrestningen efter självmord är unik för varje person, men stödet från organisationer som Mind och samtal med andra överlevare har varit en viktig del i helandet.

Kritik mot psykiatrin: Barbro Zackrissons sista tid och hur svensk vård brast

Under Barbros sista tid i livet visade sig tydliga brister i den psykiatriska vården. Trots flera behandlingar för depression och efter ett självmordsförsök var uppföljningen otillräcklig och stödet från vården kunde inte fånga upp det extrema behov av hjälp som hon hade. Sanna Lundell har uttryckt stark kritik mot hur vården hanterade situationen och pekar på bristen på hemsjukvård och kontinuerligt stöd till personer med psykisk ohälsa som riskerar suicid.

Detta problem är allt annat än unikt för Barbro. I Sverige är bristen på ett sammanhållet skyddsnät för psykiskt utsatta en återkommande kritik bland anhöriga och experter. Ett fokus på att förebygga självmord genom bättre vårdinsatser och ökat samtalsstöd är nödvändigt för att minimera antalet tragiska självmord. Sannas röst lyfter fram behovet av:

• Mer resurser till psykisk hälsa inom den offentliga vården

• Tydligare uppföljning efter självmordsförsök

• Bättre samordning mellan psykiatri och hemsjukvård

• Utbildning och stöd till anhöriga i frågor som rör psykisk ohälsa

Det är också viktigt att bryta det kvarvarande tabu och stigma som fortfarande omgärdar suicid. Sannas berättelse bidrar till att frågor om vårdens brister får större uppmärksamhet och att fler vågar tala om sina erfarenheter, vilket kan bana väg för en mer medmänsklig och effektiv vård.

Öppenhet om sorg och psykisk ohälsa – Sanna Lundells mod att tala om Barbro Zackrisson

Sanna Lundell har genom sin öppenhet om sorgen efter mammas självmord blivit en röst för många som kämpar med liknande förluster. Genom sin blogg och offentliga framträdanden delar hon ofta med sig av de känslor som präglat livet efter Barbro – allt från skuld och ilska till lättnad och längtan. För Sanna har det varit avgörande att våga uttrycka de svåra känslorna utan att döma sig själv.

Stödet från oväntade håll, som följare på sociala medier och organisationer som Allas och Mind, har också spelat en mycket viktig roll i hennes bearbetning. Det har visat hur viktigt det är att finnas där för varandra, med empati och utan moralism. Sorgen är både individuell och gemensam, och alla hanterar den på sitt sätt.

• Att tala öppet minskar känslan av ensamhet

• Att erkänna alla känslor, även de som är svåra, är en del av läkande

• Stöd kan komma från oförutsedda håll och kan vara avgörande

• Gemenskap med andra överlevare erbjuder tröst och förståelse

Sannas ambition har varit att bryta det rådande tabu och bidra till en kultur där psykisk ohälsa och suicid kan diskuteras utan rädsla – något som kan öppna dörrar för fler att söka hjälp och få stöd innan det är för sent. I en tid där lockdown och social isolering ökar utmaningar för psykisk hälsa är detta arbete särskilt angeläget och berörande.

Vanliga frågor och svar